En utmaning

Jag har blivit utmanad av Jennie att svara på några frågor och sedan utmana ytterligare fem bloggare att svara på samma frågor!

När ingen ser eller hör mig - kollar jag antagligen mina favoritbloggar eller facebook..eller vilar på soffan :)

Jag går aldrig hemifrån utan - min mobiltelefon, plånbok, nycklar.

Min blogg heter som den gör för att - Jag genomgår en kärleksresa. Jag började skriva i bloggen när jag väntade vårt kärleksbarn, William.

Den 5 juni 2009  skrev jag såhär:
Att längtan kunde vara så sjukt stor hade jag aldrig trott.
Ett barn.. ett liv... Kändes som om det var det enda som fattades oss.
I tre år längtade vi efter vår William... han fanns i våra tankar i tre år innan vi fick veta att han fanns i min mage... han växte där inne... i min mage...
Tre år är en väldigt lång tid och särskilt när man längtar så efter något som fattas i ens liv..i ens hjärta...

Då påbörjades vår kärleksresa.
Och en blogg som heter Willams blogg lät inte så kul... men vad är livet med William? Jo en resa.... en resa fylld av kärlek... en kärleksresa. Och kärleksresan med min man Jens komväl in på ett hörn också. Så enkelt var det! =)

Om jag vågade skulle jag - hoppa fallskärm. Det verkar vara en fantastisk upplevelse av frihet..men jag är sinnessjukt höjdrädd så den upplevelsen kommer jag att få leva utan.

Om tio år kommer jag att - bo i ett större hus, ha minst ett barn till och älska Jens, William och resten av min familj minst lika mycket som idag.


Jag utmanar nu:

Tessan (Trasselsydd och knut på linjen), Maria (Moa, Måns och Milo..).

Lycka till!