söndag 11 oktober 2009

Möter en blick...

Möter en blick, en älskande blick, en beundrande blick, en blick som säger så många ord men som jag inte kan sätta ord på. En känsla förmedlar den, en känsla, KÄRLEK. Villkorslös kärlek. Kärleken sprider sig i min kropp och värmer mitt hjärta så oerhört. Värmer hela min kropp och själ, jag smälter totalt. Ögonen tåras. Blicken är min sons, MIN sons! Längtade så, och nu är han här.

Svårt att greppa. Men vår son, VÅR son. För alltid vår. Han är hos oss.


Kärleken är så stor så stor. Trodde aldrig att något kunde vara större än kärleken till Jens, vår kärlek. Men snäppet större är nog kärleken till vår son, VÅR son. Älskade skatt.


Hade nästan gett upp hoppet om att vi skulle få ett barn, en som var en del av oss, vår. VÅR! Tre år, värt allt kämpande, han är här. Han är vår. VÅR! Och han är den vackraste varelse jag någonsin mött, sett och känt. Jag ska göra allt för att William ska få sitt liv fyllt till bredden med kärlek. Jag kan tyvärr inte garantera honom annat, men kärlek... Det kan jag lova honom! Han ska få höra att han är och känna att han är... älskad.




Min älskade, vår älskade, vår skatt.




2 kommentarer:

  1. Åh gumman, va fint du skriver! hän kommer snart att veta å förstå mer vilka underbara föräldrar han har. Ja, det tog tid, minns så väl...hihi, men tillslut kom han å han är underbar!!! ♥ Vilket charmtroll!

    SvaraRadera
  2. han är sååå söt och kunde inte få bättre föräldrar! kramkram från Sandra du Toit

    SvaraRadera