Den första tanken som slog mig när jag hörde att Jonas och prinsessan Madeleine hade förlovat sig var: Va kul! Andra tanken var om det är så att de var tvugna att vänta med förlovning till efter kronprinsessan förlovat sig... Ja tanken slog mig faktiskt. Jag undrar hur det fungerar? Det var i alla fall en känsla jag fick. Kanske var det för att de varit tillsammans i nästan åtta år.. kanske. Ja vem vet egentligen? Förutom de insatta då..
Jag tänker på min och Jens förlovning. Länge sedan nu. Igår var det faktiskt sex och ett halvt år sedan vi hemma i Jens rum i Killeberg bytte ringar och var SÅ lyckliga. MINST lika lyckliga som Madeleine och Jonas. Kändes det som i alla fall. Vi hade inte berättat för våra familjer att vi skulle förlova oss. Jag och Jens skulle egentligen förlova oss på alla hjärtans dag men vi orkade inte vänta ; ) Så det blev den 11 februari istället =) Vi hade bara varit tillsammans i tre och en halv månad när vi förlovade oss. Men det kändes så rätt. Alla i skolan sa: "Vad dumma ni är som förlovar er. Du vet ju att det aldrig håller mellan er ändå". Idag har jag lust att säga: "Vad var det nu?? Det skulle aldrig hålla??" Men vi är inte tillsammans för att bevisa för någon annan att det skulle hålla, utan för att vi älskar varandra. Jens är min bästa vän, min älskade. Min kärlek. Utan Jens känner jag mig inte fullständig. Utan Jens... vill jag aldrig vara.
Nu ska jag och William sova.. Han sover visserligen redan sedan en timme. Vi busade i massor. Jag och vår William. Blir så glad, lycklig och alldeles varm i hjärtat när han ler och ännu mer när han skrattar.
Jag är så lycklig.
Jag vill förresten uppmärksamma er om att ALDRIG lämna hemmet med en dåligt laddad mobil, eller ännu värre, utan mobil alls. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5636691.ab
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar